När man forskar lite runt jeansen så får man en del historier till livs...de har blivit kallade farmarkalsonger, dongerier och cowboybyxor.
Jeans och denim uppfattas som samma sak men...det är två olika tyger som vävs på två olika sätt, bomullstyget DENIM är ett av världens äldsta kända textilier och man kan spåra det tyget tillbaka till 1567. Denim är vävt bomulstyg med en vit och en färgad tråd. Jeans är vävt i samma tyg, men med 2 likadana trådar. Idag är orden synonymt med varandra, dessutom är tygen nästintill identiska så det är inte konstigt att vi tror det är samma sak.
Enligt vissa kommer Jeansen från USA men det finns fler som vill ha den förtjänsten att vara upphovsland till vårt plagg som för oss raggare är unisexplagget som det sprakar sexualitet runt.
Hos Italienska sjömän från Genoa, som lär ha använt byxor av denim som vardagsplagg, en annan förklaring ska vara att dessa sjömän skulle ha kallats för Jeans (Genoese) och som senare skulle ha betecknat den typ av byxor dessa sjömän hade, det kan vara så att Levi & Jacob endast hade dessa som förebild när de skapade sin "guldgrävarbyxor"
Nästa aktör skulle ha varit att plagget är från Frankrike då fransmännen hade ett material serge de Nimes, som betyder ett slags material från staden Nimes. på 1700-talet tillverkades det blåfärgat bommulstyg och ett sorts blankt, tättvävt sidenliknande tyg (Sars), När Levi Strauss övergick till blått tyg i sin byxtillverkning kallade han det serge de Nines, vilket i USA förenklades till denim, som nu på svenska innebär ett grovt, slitstarkt bomulstyg, men numera inte nödvändigtvis i blått.
Det viktigaste för plaggets historia torde vara då handelsmannen Levi Strauss och Jacob Davies möttes.
Jacob Davies var skräddare från Riga, Lettland. Han försörjde sig genom att sy hästtäcken och fäste remmar med nitar på täckena. Han hörde gulgrävarna klaga på sina arbetsbyxor som inte höll, de nödvändiga ägodelarna de bar med sig förlorades och tappades då fickorna brast för guldgrävarna och det var ett stort problem för dom. Jacob började utforska om han kunde sy bättre arbetsbyxor än de som fanns och exprimenetet utföll bra då han kom på att använda segeltyg, han valde tråd med omsorg och för att förstärka fickorna använde han samma metod som på hästtäckena. Han nitade fast kopparnitarna vid tyget och det höll. Snart hade han så mycket beställningar på arbetsbyxorna att han inte hann med. Han provade att själv ta patent på byxorna men hade inte ekonomi för det.
Levi Strauss var av Judisk härkomst, familjen kom från Tyskland och 1863 när han fick sitt Amerikanske medborgarskap ändrade snart Levi sitt förnamn från Loeb till Levi och arbetade ihop med 2 av bröderna i New York inom textilbranchen.När guldruschen gick som tätast genom USA lämnade han New York till Östkusten och San Fransisco och började sälja sina bröders varor till guldgrävarna, allt från kläder till tandborstar. Han hade med sig tyg, ett grovt bomullstyg som han hade tänkt sälja som vagnsöverdrag med tyget var för svagt för detta syfte och ingen ville köpa det. Levi sålde det till en skräddare han kände lite och denne Jacob Davies, kom tillbaka efter en partner för patent.
1872 De utvecklade ett helt nytt plagg när de skapade jeansen som ett arbetsplagg.
1873-05-20 beviljades patentet
Guldgrävarna i Kalifornien behövde slitstarka arbetskläder och Levi & Jacob såg möjligheterna i det slitstarka jeanstyget, de första plaggen var overaller som snabbt blev omtyckta då de höll bäst i det karga klimatet, och slets inte ut så fort som de vanliga arbetsplaggen. Guldgrävarna levde och arbetade under extrema förhållanden, fickorna slets snabbt ut och Jacob kom på att man kunde fästa fickorna med nitar av metall men hade inte resurserna som krävdes för ett patent för fickorna, det hade däremot hans nya kompanjon Levi Strauss.
Tyget var i från början brunt, även cowboys och andra hårt arbetande män köpte byxan/ overallen som man kunde beställa under benämningen midjeoverall , waist overalls i drygt 70 år. Cowboysen var mycket förtjusta i byxan som hade en s k (shrink-to-fit) princip som gick ut på att de köpte sig ett par arbetsbyxor som var något nummer för stora, blötte ner dom rejält och lät dom torka på kroppen, när byxan torkade krympte byxan och antog en mer kroppsnära form.
Strauss sponsrade patentet för fickorna, och snart var produktionen med kopparnitar i full gång och är än idag en klassisk detalj som är ett måste för jeansplagget. Liksom att fickorna blev fem till antalet.
1886 lade strauss till en liten läderlapp på byxan, 2 hästar som hade dragkamp om ett par byxor, denna symbol skulle visa hur slitstarka byxorna var och än idag sitter lappen på Levi Strauss jeans.
Patentet som de båda kompanjonerna tog på nitarna, gjorde att de hade ensamrätt i 17 år och de var ensamna om att sälja dessa arbetsbyxor. Detta lade grunden till ett mycket lyckat företag som hade stor efterfrågan på det unika klädesplagget. De här klädesplagget vände sig till människor som jobbade inom gruvindustrin, och Levi Strauss var märket som stod för säkra arbetskläder, ett rykte de tillhandahåller än idag eftersom Demintyg är tåligt och slitstarkt, även om jeansen gått från arbetsplagg till design och modeplagg.
Under senare 1800-tal utvecklades arbetsbyxan och man ändrade på nitar, fickor och design, denna förändring kom i direkt samklang med de människorna som använde plaggen och hur de fungerade praktiskt under riktiga arbetsförhållanden.
1890 blev patentet offentligt och Strauss hade inte längre rätten att vara den exklusive producenten av jeans. Jeansen som Levi Strauss tillverkade hade en lapp där det stod 501, och det är ett märke som också använd idag. som en del av Levi´s kollektion.
Snart uppkom nya märken av den populära arbetsbyxan, de använde Strauss orginella idén för jeans men utvecklade nya stilar ned nitar på fickor och speciella modeller för byxor och andra plagg. Även om de var snygga och praktiska jeansplagg var kunderna köptrogna till Strauss, inte förrän i mtten av 50-talet började andra konkurrera med strauss på allvar.
1947 började plagget säljas i Europa och i Sverige som en fritidsbyxa med god passform, ett försäljningsargument var att den var cowboys favoritplagg och hade (snug-fitting) i den första annonsen i Svensk press 1947
1950 - kom med något nytt, efter kriget började unga män arbeta och fick egna pengar till att spendera efter sitt egna behov. Ett ungdomsmode uppstod och det började utvecklades nya versioner av jeansen och dragkedjan introducerades som ett alternative till knäppning framtill med knappar. Jeansen började bli populära bland de yngre människorna i USA, Demimbyxorna skulle symbolisera rebellen och i en film (Ung rebell) med James Dean fick stor genomslagskraft för jeansen- Det fanns skolor i USA som förbjöd byxan, och det var vid den här tiden som man började referera byxan som jeansbyxor. John Wayne var den förste som bar jeans i en westernfilm och Bing Crosby var nästa, sen följde fler stjärnor som Marlon Brando och Elvis Presley var stora stjärnor som bidrog till populariteten runt jeansen.
I Sverige satte man importrestriktioner under 50-talet på amerikanske jeans och svenska märken som Algots, vann då i popularitet.
1956 började man tillverka dammodeller av jeans. Det fanns kvinnor som använt jeansen tidigare, och plagget är ett unisexplagg fram till att man började formge plagget efter kön.
1960 var byxan enbart benämnd som jeans och Strauss stärkte sin position genom att rikta reklam till yngre generationen som gärna vill klä sig i det trendiga plagget. Manchesterjeansen fick flickorna att vilja ha byxan. snittet var ganska rakt och åtsittande vid höfterna, men sen var de stora så många började sy om byxan till än mer åtsittande och mer figurnära, snart dekorerades jeansen med broderier, dekorativa lappar och paljetter och hippimodet tog över modet. Ledande märken var Levi´s och Lee.
1970- tal kom V-Jeansen och basjeansen blev modejeans på allvar, det nya med V-Jeansen var skärningen på benen.
Tajta jeans slog igenom på allvar och de var så tajta att ungdomarna låg på rygg på golven för att få på sig byxorna som kallades för stuprör. Även modeller som var lågt skurna i midjan, åtsittande över baken och låren blev populära, byxbenen på jeansen blev utsvängda ner i fållen och så långa baktill att de släpade i marken. Märkesmedvetenheten var stor på 70-talet och konkurransen mellan de olika fabrikörerna blev stor. Olika mönster syddes på fickorna så man genast såg vilket märke man hade. Puss och Kram jeansen kom före Gul och Blå.
Ändra produkter av denim började tillverkas, jackor, kjolar, shorts och skor. Även jeans i mönstrat tyg kom på 70 talet, Gul & Blå ledde jeanstoppen ett slag.
1980 -talet blev jeansen ett plagg för alla, jeansens historia har dominerats av män, blivit burna av män och nu var det dax att även kvinnor skulle få bära plagget. Jensens form designades om lite och blev ett nationellt plagg, jeansens popularitet hos båda könen står som en symbol för den Amerikanska kulturen.
När jeans blir slitna framträder inslagstrådarna, som är vita i denim, mer än på nytt tyg. En modenyck bland ungdomarna blev de s k stentvättade jeansen, man ville att jeansen skulle se mer slitna ut och plagget tillverkade dessa genom att låta dom gå i en tvättmaskin med stenar i och uttrycket stentvättat uppstod.
Ett plagg som började sin bana som arbetsplagg, en overall för män, är nu 2017 ett plagg som alla använder i alla olika sammanhang.
Kasta inte gamla jeans, det finns en samlarmarknad för gamla jeans och då speciellt för Levi´s, på en brittisk auktion fick ägaren ett par hundratusen för ett par oanvända Levis´s.
Företaget Levi´s har ett par äkta jeans kvar på huvudkontoret som är daterade till slutet av 1890-talet, en kvinna hittade dom 1948 i en övergiven silvergruva i Kaliforniens öken, hon lappade hålen och började använda dom ett tag innan hon började fundera på deras ålder, hon skrev till Levi´s och frågade om de var intresserade av byxorna, de skrev att hon kunde få ett par splitternya byxor och 25 dollar i ersättning.
Kända jeansmärken och inte rangordnade efter årtal eller något... Levi´s, Lee, Wrangler, Diesel, Fornarina, Miss sixty, Acne, Nudie, Replay, Cheap Monday.