Boots
En boot är en typ av skodon och en specifik typ av sko. De flesta stövlar omfattar främst foten och ankeln, medan en del också omfattar en del av underbenet. Några stövlar kan omfatta hela benet och ända upp på höften. De flesta stövlar har en klack som tydligt skiljer sig från sulan även då sulan är tillverkad i ett enda stycke.
Traditionellet tillverkas stövlar och boots i läder eller gummi men tillverkas i en mängd olika material.
Stövlar och boots tillverkas av många olika syften, funktionellt främst för att skydda mot vatten, extrem kyla, lera eller risker som kemikalier, kan innehålla stålhätta och/ eller vristskydd, de kan också tillverkas för stil och mode.
Stövlar kan innefattas av lagar och förordningar på arbetsplatser.
Vissa stövlar är skräddarsydda för uniformer.
Motorcyklister använder en typ av stövel, boots, känga.
Historiskt sätt så bestod skodon av separata leggins, sulor och överdelar och bars för att ge större vristskydd än skor och sandaler.
Omkring 1000 f.kr sammanfogas delarna för ett mer permanent syfte och bildade en enhet som täckte fötter och underben, ofta upp till knähöjd. En typ av mjuka läderboots bars av nomader i östra asien och transporterades till Kina till Indien och Ryssland omkring år 1200-1500 av mongoliska inkräktare.
Inuiter och Aleutinfödda i Alaska utvecklade vinterkängor av Caribouhud eller sälskinn som dekorerades och tätades med tarmar, hundhår och fiskfjäll.
Under 1700-tal var de europeiska stövlarna påverkade av militäriska stilar, tjocka sulor och anpassade att skydda hästarna. Stövlarna var lårhöga och användes av soldater till häst.
Riddarna hade stövlar och knäskydd i metall, gärna med sporrar.
Under andra världskriget blev kragstöveln populär då den gav ett aktoritärt utseende för den tyska militären.
Soldater i det amerikanska frihetskriget påverkade de stövlarna till ikoniska klackar och kortare ner till under knäet av amerikanske Cattlemen i den amerikanska western. De har den välkända bootstrapsen som hjälper bäraren att få på stöveln med en lätt hävstångsprincip där fingrarna får en "flik, slinga" att hålla i. Dö med stövlarna på myntades i den amerikanska westernfilmsgenren, ska sporra bäraren att slåss med hedern och vara rakryggad.
Den praktiska användningen har varit för stöveln att man ska kunna gå genom snö, grunt vatten och lera i en enda sydd konstruktion av gummi, läder, duk eller liknande material för att förhindra införsel av snön, vatten, lera eller smuts.
Vattentäta gummistövlar för fiskare som går upp över midjan och ibland upp till bröstkorgen. Idag kan man beställa sådana stövlar med inbyggd värme.
Specialstövlar finns för arbetare som jobbar i verksamheter där risken finns att smält material kan komma i kontakt med bäraren, också stövlar för kemiska verksamheter finns.
Det finns stövlar som ska skydda mot extrem kyla i te.x Antarktis.
Det finns stövlar med stålhätta, vristskydd.
Vanligtvis bärs alla stövlar med en strumpa mellan sko och hud, detta för att förhindra skavsår, blåsor, för att absorbera svett och att förbättra fotens grepp inuti stöveln eller för att isolera mot kyla.
Stövlar har utformas åt olika håll så att det idag är specialister som utformar skon åt de olika användningsområderna som tex Ridning, skidåkning, snowbord, skridskoåkning och olika sporter i våta och fuktiga miljöer.
Inom mode finns en rad olika stövlar och boots som te.x Bovver, Doc Martens kängor och armékängor som antogs av skinnheads och punkare.
Kvinnor har med fördel använt stövlar med högre klack och under 60-talet gjorde en modefluga av en typ av stövel med sin hit -These Boots are made for Walking
www.youtube.com/watch?v=SbyAZQ45uww
Under 60-70-talet var de knähöga stövlarna särskilt populära.
Nu under 2010 har dom ett uppsving med mönster, långa bootleg, armband, remmar, kedjor och sandalstövlar.
Stövlar har haft en sexuell attraktion för båda könen, inom BDSM där läder, latex och PVC stövlar är sexuellt laddade och en modeaccessoar i musikvideor. Knä och lårhöga stövlar bärs gärna av porrmodeller och skådespelerskor. Skofetich har en stor dragning till dessa stövlar.
Raggare / Boots / Myggjagare
Den tidiga motorburna raggaren på 60-talaet bar myggjagare, en sko med spetsig tå. Den typiska raggaren då bar myggjagare som fått ett uppsving igen nu på 2010-tal.
Även Gothare kan använda Myggisar istället för kängor.
Modsen och Jamaica skins (Rude Boys) gillade myggjagare.
Western boots
Bars av cowboys, stöveln har en kubansk häl och avrundad till en spetsig tå, högt skaft och ingen snörning. Oftast gjorda av läder från nöt men finns i mer exotiska material såsom alligator, orm, struts, ödla, ål, elefant, stingrocka, älg och buffel.
Det finns 2 grundmodeller av cowboyboots, den klassiska eller Roper.
Den klassiska kännetecknas av en hög startaxel, åtminstånde halva vaden, med vinklad "cowboy" häl vanligtvis över en tum hög. En något lägre "gå" klack är också vanlig, tån var vanligtvis rundad eller fyrkantig, den smala tån kom på 40-talet.
Den nyare Roperbootsen har en kort axel som stoppar vid ankeln, men före mitten av vaden, med en mycket låg och kantig Roper häl, formad till pjäxans sula, vanligtvis mindre än en tum höga. Roper stövlar görs vanligen med rundade tår, men korrelerar med stilförändringar i modet. Roperstil tillverkas också i en spets-up design som oftare passar runt ankeln bättre och är mindre benägna att glida av men snörning skapar frågor om säkerhet runt ridning.
Historiskt är denna typ av stövel starkt påverkad av vaquerotraditionen som importerats från spanien till usa genom de ridande redan på 1600-talet. Ryttare behövde något som höll dom kvar på hästryggen och klacken gav dom möjlighet till detta, samt att hålla vatten och lera och damm utanför stöveln gjorde att de ingick i deras standardutrustning, att de också skyddade benet från törnen och ormbett. Man ägde oftast flera par boots, att arbeta i men också ett par finare till festligare tillfällen.
Bootsen finns för båda könen, och cowboy´sens bästa arbetsredkap anammades av oss raggare för att de var snygga, tuffa och gav bäraren attityd och en kärv tuffhet som vi lätt tog till oss.
Fakta : Wikipedia