Grottletardag
En välbehövlig paus och en skylt som pekade ner mot ett havsbad verkade som ett bra ställe att sträcka på benen. Jag befann mig vid Smitningen som jag aldrig hört talas om.
Jag behövde inte gå så långt innan jag upptäckte att i daggen kom det fram enorma fält med...spindelnät...
Spännande om man nu gillar sådana varelser...vilket jag inte gör...
Jag börjar inse att de finns där jämnt...bara det att jag inte ser att det är så många av dom utan daggen skulle de inte kunna ses alls.
Sjukt spännande och som vanligt lite på avstånd så är det till och med roligt att fota det läbbiga...
Jag hittar denna stig som jag naturligtvis följer in i naturresarvatet...
Så vackert med dimman som ligger kvar i sänkan över en liten tjärn som bara anas...
Stigen är som den ska vara, lite barrig, stenig och massa juste rötter som är lite hala att kliva på...
Åhh grottor ?? eller gå tillbaka...skojjar du...självklart ska jag fota grottor...hur svårt kan det va ??
Stigen försvinner bokstavligt bakom stock och sten...
Blir självklart lurad från början att tro att det ska vara som en vanlig prommis i buschen...
Tur att jag har nya jumpadojjer iaf...
Jag kan åla...
Och dra mig både uppför och nerför...
Att få en paus vid havet var skönt...
Så vackert..
Trånga raviner att hålla balansen i...
Man följer bara de oranga markeringarna som är den "lätta" vägen till grottorna...
Tur att jag bara behöver bära kameran och objektivet i fickan...
Jaaa!!!! en grotta !!!!
Hur man kommer in...
Bara att kliva över ett block så var man inne...lätt ;)
I fukten så bildas riktigt fina spindelnät med vattenkristaller :)
Ja då var det bara att klättra sig in då...
Mycket läbbigt...det tog ett tag för mig att stanna och andas....
Men jag gick in iaf...
Läbbigt ja men att jag vågade till slut var guld :)
Fränt :)
Den här delen var helt klart värt promenaden...
Skulle ha haft riktiga kängor istället, knepigt med gymnastikskor även om jag hade bra mönster i mina.
Ja men då fortsätter jag då och tar en till grotta eftersom det här gick så bra...
En bra promenad till nästa stycka hav...
Så nedför rangliga stegar...
Ålandes mellan stenblock...
Uppför stegar...
Det här var ingen höjdare att en liten tjockis som jag ska åla mellan stenblock, korta ben som ska hålla balansen och snitsla mig förbi vattnet utan att bli blöt, ta spjärn och liksom åla-krypa och trycka ifrån med ben åt ena hållet och med armarna åt andra...och INTE plurra med Mr Canon som hänger över nacken så kameran liksom är på ryggen...
Stanna och ta ett kort...för det här kanske jag inte överlever...
Förbi vattnet och ta för 17 ett kort till så jag kan komma ihåg hur jäkla jobbigt det här var så jag inte gör om det...
Åhh havet... var faan är grottjävel´n ??
Ska jag in där eller ??
Nä...där var den...en stor lökformad öppning, dessa grottor finns faktiskt bara i Skandinavien...
Vågade jag gå in i den ?? Nix...så jag bangade...vilket innebär att jag MÅSTE tillbaka och gå in i den ...någongång...
På väg tillbaka...jajjemänsan...samma jäkla väg...vilket innebar att en svettigare kärring sällan gästat de här naturresarvatet..Att jag dragit mig både upp & ner i rep,klättrat över, under, genom berg och skrevor, upp & ner för stegar och ålandes mellan stenblock blir man svettig av...och som vanligt så har jag inte tagit med mig varken mat eller dryck... ska bättra mig ;)
Att vara försiktig så man inte trampar på dessa smådjur...
Att få se tjärnen utan dimma...
och orka runt tjärnen...
Och inte se så många av spindelnäten som jag nu VET finns där ...
naturens humor ...
Och djurens (Bäver) styrka...är nog svaret på hela äventyret...självklart var det värt promenaden och någon gång återvänder jag för en närmare granskning ;)
Men erkänner att det här var de jobbigaste 3 km promenad jag varit med om ...