Stort TACK till Marita Sundqvist som gav mig boken i gåva. Det ska bli spännande att läsa den framöver.
Pelle och tvillingbrodern Anders Persson föddes 1910 i Västra Vingåkers socken.
De började som lantbrukare i Lännäs socken, men de knappa omständigheterna gjorde att de hade svårt att få ekonomin att gå ihop så de började göra hästaffärer i bygden.
De var vana vid hästar sedan barnsben och de trodde att lönsamheten var bättre.
Hästbranchen var dock mycket tuff verksamhet och Per berättade i en artikel i NT-ÖD (Norrköpings Tidningar – Östergötlands Dagblad)
att
”man skulle vara utrustad med ett par bastanta nävar, för det hörde till dagordningen att man kom i olag med bönderna.”
De flesta affärerna gjordes på marknader som var det vanligaste under 1930-40 talet.
Halvblod köptes in från Polen som fick tillbringa ett sommarhalvår i Sverige för att äta upp sig, och sedan säljas tillbaka till Polen.
Anders var den som hade det bästa handlaget med hästarna och han trivdes med att få dom i gott skick inför visning och försäljning.
När hästaffärerna gick sämre och traktorer ersatte hästarna på åkrar och i skog och lastbilar började köra transporter, bytte bröderna bransch och köpte sig en T-Ford.
Med Forden körde de mot Norrköping och Bråviken, ca 10 mil, och köpte partier med strömming i lådor, vägarna då var krokiga & gropiga grusvägar, för att leverera de populära strömmingarna till landsbygden.
I efterkrigstiden var strömming en mycket populär och omtyckt vara så det var inte svårt att avyttra en låda Bråviken-strömming på gårdarna runt om i hemtrakterna, förmodligen åkte de längre omkring för att få en bra förtjänst ”man kan säga att vi gjorde goda affärer” uttalade sig Per om saken.
1944 fick bröderna upp ögonen för bilbranschen, de beslutade sig för att börja sälja begagnade bilar i Läppe, närmare bestämt i Stavhälla.
Snart var verksamheten i full fart där det köptes upp bilar, somliga för att renoveras andra var redan vrak när de såldes vidare.
En skröna säger att det kunde stå en mängd bilar längs vägen mellan Läppe och Stockholm, att köparna kom från Stockholm och att bilarna inte orkade hem med de nya ägarna.
En söndag sägs det hade det varit 5000 spekulanter, trots att det var förbjudet att ha söndagsöppet.
En annan skröna som är seglivad är en gång han blev så irriterad på en kund som var odräglig att han sålde en bil utan motor till honom.
Per berättar själv – För en tid sedan kom det hit en mäkta imponerande man från Västmanland som var intresserad av en bil, han tittade på än den ena till den andra bilen och det blev många bilar om inte dög till mannen som tyckte att de alla var skräp.
Per visade då på en cheva med fin lack och bra däck, bilen var riktigt fin och mannen granskade noga däck och kaross och annat av vikt och bestämde sig att köpa bilen.
Efter att köpehandlingarna upprättats och kunden var nöjd och satte sig bakom ratten för att köra hem till Västmanland, startade inte bilen och köparen upptäckte att han saknade motor under huven, den stumme köparen förbannade sig att han inte provkört bilen.
Enligt Per hade han tyckt att den kaxiga köparen hade fått sig en läxa och såg till att motorn kom på plats.
Skrönan var enligt Per och reportern som skrev ner historien, sann.
(Mannen i bilen ska heta Per och bilen är en Anglia från slutet av 1950-talet, fotograferad i Vingåker 1964.)
Att han blev legendarisk och rikskändis kom sig genom bilförsäljningar av sådan omfattning att skattmyndigheten hårdgranskade hans affärer.
Myndigheterna trodde att Läppe-Pelle och brodern Anders var skattesmitare så de skickade iväg 2 statspoliser och kontrollerade alla de hade affärer ihop med.
Läppe-Pelle hävdade att han hade ”klara papper” men de som sålt bilar till Stavhällahandlarna och tjänat en del pengar ville inte uppge pengarna i sina deklarationer.
Myndigheterna trodde att Läppe-Pelle ljög om sina inkomster och Per nekade, så till slut ledde det till rättegång och vid tingsrätten i Katrineholm och efter 61 dagar blev Per förklarat oskyldig om skattebrott.
Bilförsäljningen i Läppe upphörde i slutet på 1970.
Båda bröderna avled (Per först) 1990 med ett halvårs mellanrum.
En annan seglivad ”äkta” skröna påstås det att Bert Karlsson skulle vara Läppe-Pelles oäkta barn, detta är en skröna som man tror tillkommit för att det finns en viss likhet i både utseende och personlighet.